Mynt blir vardag
I montern visas ett urval av mynt som präglades under perioden 1290–1623. Mynten från medeltiden är placerade i kronologisk följd och ses till vänster i montern. Mynten från Gotland är placerade för sig, på grund av att Gotland hade en egen myntning. Gotland var svenskt fram till 1361 för att sedan tillhöra Danmark under resterade del av perioden. Till höger ses mynten från perioden 1523–1623. I montern visas ett urval av först guldmynt och sedan silvermynt. Urvalet bygger på att få en spridning av valörer och präglingsorter som kopplar till de olika regenterna från tiden.
År 1290 avled kung Magnus Birgersson ”Ladulås” (1275–1290) och Birger Magnusson (1290–1318) blev kung av Sverige. Vid den här tiden inträffade flera händelser som fick stor inverkan på myntningen i landet. Man införde en enhetlig mynträkning, vilket betyder att man började prägla mynt av samma vikt och storlek i hela landet. Man övergår dessutom från att enbart prägla ensidiga mynt till att också börja prägla penningar med en åtsida (framsida) och en frånsida (baksida).
På 1370-talet under kung Albrekt av Mecklenburg (1364–1389) började man prägla en ny valör, örtugen. Mellan 1396–1523 var Sverige en del av Kalmarunionen tillsammans med Danmark och Norge. Det var en politisk och ekonomisk turbulent tid som avslutades med att Gustav Vasa blev kung över Sverige. I början av sin regeringsperiod brottades kungen med landets svaga ekonomi, bland annat till följd av en skuld till Lübeck. Under Gustav Vasa infördes flera nya valörer, bland annat internationella handelsmynt som daler och mark. Mynten skulle innehålla så lite silver som möjligt, utan att riskera inflation. År 1568 präglades Sveriges första guldmynt under kung Erik XIV.
Några årtionden senare fick Sverige sin högsta inflation någonsin, en hyperinflation på över 800 %. Hyperinflationen varade mellan år 1591 och 1592 och berodde till stor del på att Sverige hade för höga utgifter. Man var skyldiga att betala böter efter ett fredsavtal med Danmark Samtidigt som man förde ett kostsamt krig mot Ryssland. Dessutom byggdes flera dyra slott, i bland annat Stockholm, Kalmar och Vadstena. Allt detta gjorde att kronans inkomster under vissa år var lägre än utgifterna. Därför började kungen dryga ut silvret i mynten och blanda ut det med koppar.